Från Kanada

De västliga lågtryckens bana är väl kartlagd. Även de som startar ända borta i Kanada och just denna gång når in över Bohuslän på midsommar.

Timingen är bara så läcker.

Het prärieluft från Manitoba kyls av vid Nova Scotia, blir under sin överfart atlantiskt saltmättad, får extra fart av lågt tryck vid Rockall, passerar Ytrre Hebriderna, Orkney och Shetland.

Vidare ut över Nordsjön, dränker sedan Lindesnes fyr i ett slagregn, vräker sig över Persgrundens lysboj och daskar till bohusgraniten med en rejält styv kuling.

Vi kan inte tänka bort den långväga gästen - det blir atlantisk prärieluft vi andas in i helgen.

Bräddfull med oceaniskt syre.

Lunchfrågan

Till vilken i vårt land vanligt förekommande fågel kan denna exotiska färgpalett knytas?

Det handlar om den adulta hanens praktdräkt i häckningstider.

Aktern har förresten ytterligare ett spännande färginslag - svart.

Resmål

Tillbakablickande affischkonst av Thomaso. Finns en hel del resmål att välja på thomaso.tictail.com

Yellow Submarine

In the town where I was born lived a man who sailed to sea.
And he told us of his life In the land of submarines.

So we sailed up to the sun till we found a sea of green.
And we lived beneath the waves In our yellow submarine...

Saltstraumen

Saltströmmen (no. Saltstraumen) är världens starkaste tidvattenström och flyter mellan öarna Knaplundøya och Straumøya cirka 30 km söder om Bodø i Nord-Norge.

Den förbinder Ytre Saltenfjord med Skjerstadfjorden (Indre Saltenfjord). Strömmen uppstår när tidvatten förflyttas mellan de båda fjordarna. Strömmen är 3 km lång och på det smalaste stället bara 150 m bred. 

Strömmens maximala hastighet är omkring 22 knop (40 km/t). Fartyg kan passera Saltstraumen under cirka 2 timmar efter varje ebb och flod.

Vid nipflod passerar under cirka sex timmar 372 miljoner kubikmeter vatten genom en 150 meter bred och 31 meter djup passage.

 Höjdskillnaden på havsytan mellan in- och utsidan av det smala sundet kan då vara så mycket som 1 meter, och så kallad bore uppstår.

Saltströmmen har av National Geographic blivit utsedd till en av världens bästa platser för sportdykning. Orsaken till detta är det mycket artrika växt- och djurlivet i strömmen. Många fiskare besöker av samma anledning platsen.

Lindesnes

Lindesnes är den enda fyren i Norge som fortsatt är bemannad med fyrvaktare.

Det är på denna plats, där det blåser kuling under 265 av årets dagar, som fyrvaktaren Kjell Olsen arbetar.

Lindesnes udde ligger vid Skagerrak cirka 21 km sydväst om huvudorten Vigeland och endast cirka 25 väster om Odden.

På udden finns även den cirka 16 m höga fyren Lindesnes fyrstasjon.

Förvaltningsmässigt ingår området i Lindesnes kommun i Vest-Agder fylke.

Det råder en viss oenighet om huruvida Odden och inte Lindesnes ska betraktas som Norges sydligaste fastlandspunkt, då Lindesnes efter byggandet av Spangereidkanalen även kan betraktas som en ö.

Film

Fägelräkningen

Folkets fågelräkning är över för denna gång. Som vanligt slogs rekord i antal rapporter. Och som alla tidigare år så var det lövsångaren som knep förstaplatsen.

Tvåan var däremot ny, kondoren passerade bofinken med god marginal.

Ornitologerna fattar ingenting, många är i chock, några samlas i krisgrupper och ältar frågan. Men folket har sagt sitt.

Narurhistoriska riksmuseets servrar gick ned när resultatet av fågelräkningen blev känt, och chefsornitologen har gjort sig oanträffbar. Ingen i hans omgivning vill heller ge synpunkter på den sensationella tvåan.

Museet hänvisar till experter på Ottenby fågelstation, men där kommenterar man numer bara finkar, tättingar och mesar. De säger samtidigt att det ju är den vanligaste fågeln - ettan, som är intressant. - Övriga fåglar längre ned på listan kommer och går.

Fast kondoren är ju helt ny på listan, säger vi.

Experten rör ihop begreppen, yrar lite och säger att han är tagen på sängen, men att placeringen kan vara en felräkning, att samma fågel räknats både 4 och 5 gånger. Men som sagt, de uttalar sig egentligen bara om finkar och annat smått.

När vi slutligen får kontakt med Naturvårdsverket, säger de myndigt att kondoren inte finns, åtminstone inte här uppe hos oss. Att folkets rapporter inte går att lita på och att det hela ska ses som ett jättelikt hobbyprojekt för allmogen.

Som terapi, som håller folk sysselsatta, så att de inte hittar på något djävulskap.

Tvåan - kondoren, finns inte.

Vilken stad?

Två städer symboliskt sammanlänkade av ett visionärt brobygge. En av dem lite mer bekant än den andra. Klassisk naivistisk stil i modern vektorgrafik.

Inget kladd och spill, och garanterat utan lukt av terpentin.

Storhummern

Viktigt nu att tänka på de riktigt stora humrarna, de som inte har en chans att vara med på festen i de mer ordinära hummertinorna.

Bra att någon bryr sig.

Hummerfisket fortsätter till den 31e maj, även om hypen i september passerats.

Det får inte bli för lätt

Låtsasprat på riktigt

Svara i vanten, som har en inbyggd högtalare i tummen och en mikrofon i lillfingret.

Mobilvanten kopplas till din telefon via bluetooth. När det ringer blinkar en röd led-lampa och vanten vibrerar. Då håller du bara upp handen mot huvudet som om du låtsas prata i telefon, och svarar.

Det inbyggda batteriet ger cirka 6 timmars taltid. Det finns två knappar, en av/på-knapp och en multifunktionsknapp. Vanten finns i medium och large och kostar 299 kr på Coolstuff.

Almagrundets fyrskepp

Almagrundet är beläget sydost om Sandhamn utanför Stockholms skärgård och består av ett antal grundklackar på djup mellan 3 och 14 m.u.h.

Grundet fick sitt namn efter att den norska briggen Alma fick grundkänning i hård storm år 1866 på en plats som ansetts som grundfritt.

Som varning placerades år 1896 fyrskeppet nr. 2B Sydostbrottet vid platsen fram till och med 1912 då nr. 6 Svenska Björn kom som ersättare.

Båda fyrskeppen målades med Almagrundet i vita bokstäver på sidorna. 1967 ersattes skeppen och istället tändes Almagrundets kassunfyr som står än i dag.

Den 1 januari 1984 uppmättes en våg på 12,75 meter i närheten av grundet. Det är den näst högsta våg som hittills uppmäts i svenska vatten (efter den på Väderöarna, 2007).

Svinbådan

Fyrskeppet SVINBÅDAN, som lydde under Lotsverket, var intimt förknippad med lotsarna, som vid tjänlig väderlek var stationerade på fartyget. Det första fyrskeppet utlades vid Svinbådan år 1866 och det fjärde och sista kom att tjäna stationen i 66 år, mellan åren 1894 och 1960, då den permanenta fyren placerades i sundet.

Under åren 1857 - 1879 existerade Wikens Lifräddningsstation - även denna underställd Lotsverket - och några handlingar ger oss en inblick i dess verksamhet. Sedan SVINBÅDAN blev placerad i sundet minskade strandningarna betydligt, vilket bidrog till räddningsstationens upphörande.

År 1948 förflyttades lotsverksamheten från Viken till Höganäs och därmed var en epok i byns historia tillända. Kvar i Viken finns Lotshuset som idag disponeras som hamnkontor för Vikens Hamnförening.

Utställningen är uppbyggd på tavlor, fotografier, bevarade handlingar och litteratur m.m. En pärm med s.k. ansedlar på lots- och fyrfolk finns tillgänglig med uppgifter på enskilda personer.


Källa: Vikens Sjöfartsmuseum

Fyrskeppet Fladen

Vid Fladens grund var från 1892 till 1969 ett fyrskepp stationerat, förtöjt med en kätting av 756 meters längd till ett ankare som vägde 2,8 ton.

Det första fyrskeppet var i bruk till 1967, då det ersattes av fyrskeppet ”Ölandsrev”, vilket i vanlig ordning döptes om till ”Fladen”, då det aktuella grundet/revet stod för namnet, som också målades med stora bokstäver på fartygssidorna. Detta senare fyrskepp ingår sedan 1990 under namnet ”Fladen” i fartygsmuseet Maritiman i Göteborg, där det inretts för museibruk och kan beses. Det förstnämnda Fladenskeppet köptes av Hannes Holm, svensk filmregissör. Båten har även gett namn till produktionsbolaget "SS Fladen".

Sydostbrotten

Arbetet på fyrskepp hör inte till det mest heta - finns det ens fyrskepp?

Finngrundet drog barmhärtigt ned sin ljusstyrka så att Sydostbrottens sken skulle framstå som starkare, mäktigare och mer intressant.

Alla visste ju ändå att när det talades om lyskraft, då tänkte man på Finngrundet.

Det här var ett opassionerat ickebråk som bara pågick. Fåniga gamla strukturer som ingen orkade göra upp med.

Fyrmästaren på Sydostbrotten hade en Patek Philippe på handleden som han blottade när fyrbiträdena någon gång testade hans auktoritet med en diskussion om något - vad som helst.

Biträdena var båda fallfruktsveganer, de hatade exempelvis tanken på att ta död på djur - även om slaktdjuren råkade vara "mycket lyckliga".

På en begränsad yta, som här på ett fyrskepp, kunde man bara ha en chef och en linje i alla frågor. En relativ ordning rådde, men det bubblade så klart under ytan.

Sydostbrotten var en tickande bomb.

Den briserade en eftermiddag i oktober när personalen på Finngrundet äntligen bestämde sig för att dra upp sitt stolta ljus till rättmätig styrka.

Makrillgarnbåt

Kustperformance

Levande logo

Fyra änder att upptäcka - den svarta australiska svanen som här nästan helt skymmer gräsanden och som halvsitter på en vit ampersand som ju också delar kropp med den vita svanen.

Det sägs finnas också en femte andfågel, men du får nog vara nöjd om du hittar tre eller fyra av dem.

Havens gränser

Sannolikt alltid, men kanske mer nu än tidigare har frågan om var gränsen går, varför och vem som sätter den fascinerat.

Om man går ut lite lätt och först tittar på geografiska gränser skulle man då kunna välja exempelvis havens gränser, vilka ju borde vara flytande, eftersom haven i huvudsak består av vatten i rörelse.

Men det finns faktiskt fixa gränser beskrivna av tänkta linjer mellan orter, öar eller landmassor.

Nyttan med dessa gränser kan så klart diskuteras, men pedagogiskt kan havets gränser, som borde vara flytande, vara en utgångspunkt för ett vidare, mer generellt resonemang om var gränser går, varför och vem som sätter dem samt hur de eventuellt kan förändras över tid.

Välviljan

I vår värld finns många som vill väl. Ett av de främsta uttrycken för välvilja är att vilja styra upp, ordna till, systematisera, reglera och lagstifta, med den absoluta övertygelsen om att nu kommer det att bli bättre.

Det där är mänskligt och lätt att förstå.

Men när uppstyrandet blir en oskiljaktig del av vår civilisation, och vår tillvaro regleras av alltfler nya lagar, och de gamla dröjer kvar, vad händer då med vårt livsutrymme?

När allt mer styrs upp och allt mindre blir kvar till oss själva att ansvara för, värdera och handla efter?
I dag betyder det inte så mycket, kanske inte heller imorgon, men efterhand och i ökande grad.

"Välviljan" som många gånger säkert är alldeles äkta, kommer att krympa oss, det finns inget annat tänkbart scenario med den moderna människans regleringstakt.

Med den försåtliga tillvänjningen, anpassning i långsam takt, kommer vi att flytta tillbaka in i apkraniet igen, få av oss kommer begripa vad som egentligen skett.

Så därför redan nu, skulle vi någon gång kunna hejda oss när ryggraden ropar på ännu en ny föreskrift.

Nyår på havet

Nyårsbild från förr. Gott Nytt År med 2 blink var sjätte sekund.

DD 756

Personalintensivt garnfiske.

Fiskebåten på bilden hade högst sannolikt en tändkulemotor innan den fick en mer modern marindiesel.

Donsö gamla lanthandel

"Han är ordförande i Svenska fyrsällskapet och innehavare av världens största privata samling av fyrlitteratur.

Han har tunt skägg, svär alltsomoftast omsorgsfullt och färgrikt och denna dag beklagade han att han gick lite snett, för han hade dragit sönder axeln i kamp med en utombordsmotor i Hälsingland..."

http://blogg.gp.se/wedel/2015/10/15/326-gp-fyrar-avverkade-hjalp

Alla GP-fyrar sedan 1988

”Månadens fyr” har funnits sedan 1988 i Göteborgs-Posten.

Inledningsvis var det en typisk göteborgsk ordlek: borde man inte passa på att hitta på något roligt när GP skulle börja tryckas i fyrfärg?

Därmed var Månadens fyr ett faktum.

Reportern Gert Malmberg har varit den i särklass flitigaste skribenten genom tiderna...

http://blogg.gp.se/wedel/2015/10/18/alla-gp-fyrar-sedan-1988-har-ar-hela-listan/

Kustens hjältar

Fyrhjältarna är värda lite extra erkännande vid hårt väder.

Iroisehavet

Iroise or the Iroise Sea is the part of the Atlantic Ocean which stretches from the Ile de Sein to Ushant off the coast of Brittany in north-western France.

It borders the Celtic Sea to the north and west and the Bay of Biscay to the south.

It is one of the most dangerous seas in Europe. In winter, there are often violent storms with huge waves.

But it is also considered to be one of the richest areas for marine life leading to its inclusion as one of UNESCO's biosphere reserves in 1988 and as France's first marine park in October 2007

Hummern, svart eller röd?

Röd, men då är den väl död?

Nybygge

Fyren är inte bara en stark symbol, den är också nostalgi - nya fyrar byggs nästan aldrig, återväxten är obefintlig, andra system tar över navigationen.

Klart då att vi blir upprymda när vi av en tillfällighet stöter på ett nybygge. En representant för modern fyrbyggnation, i den mån den ändå existerar.

Vinga har fastnat

För några månader sedan slocknade Vinga fyr under några timmar och nu så står Vinga fyr stilla. Det vill säga det roterande ljuset rör sig inte. Och därmed löper all sjöfart stor risk att gå på grund?

- Knappast. I dag har handelssjöfarten elektroniska hjälpmedel för sin navigation, säger Emilie Wallsten, kommunikatör på Sjöfartsverket.

Felet på Vinga uppstod någon gång under lördagen. Sjöfartsverket kunde inte uppge exakt när.

GP nåddes av ett tips efter mörkrets inbrott av en person som från sitt hem normalt sett kan njuta av det roterande ljuset från Vinga fyr. Så icke under lördagskvällen.

- Ljuset roterar ej, skrev tipsare i sitt mail.

Orsak?

- Vet ej, svarade Emilie Wallsten.

Men felet är anmält och ska åtgärdas. Enligt uppgift ska fyren fungera normalt igen inom ett dygn, maximalt två, det vill säga på söndag eller senast på måndag.

Någon fara för särskilt handelssjöfarten är det dock inte. De har elektroniska hjälpmedel för sin navigation, till exempel gps eller liknande elektroniska kartor.

- Fyrarnas roll har inte samma betydelse i dag som tidigare, men de utgör fortfarande referenspunkter under färd till havs, säger Emilie Wallsten.

Inlån

Fyren som symbol är fortsatt stark, det "renommésnyltas" på alla möjliga håll, inte minst i logotyper.

Redaktionen har samlat på sig en lång rad exempel från verkligheten, där olika fyrar lånats för att höja varumärke och anseende.

Fyren på logon ovan är inspirerad av Glommens fyr hitom Falkenberg.

Ångaren

BOHUSLÄN är Västkustens sista passagerarångare och Sveriges största ångmaskindrivna fartyg i reguljär drift.

Hon byggdes 1914 på Eriksbergs Mekaniska Verkstad för Marstrands Nya Ångfartygs AB (Marstrandsbolaget), och gick i mer än 40 år på traden Göteborg - Lysekil - Smögen - Gravarne (nuvarande Kungshamn).

När med tiden öarna längs kusten fick färje- eller broförbindelse med fastlandet, blev konkurrensen från bussar och lastbilar övermäktig, och ångaren sattes in i s.k. "inköpstrafik" i Öresund och senare mellan Strömstad och norska hamnar.

Hösten 1963 lades hon upp, och två år senare såldes hon till upphuggning.
Hon räddades då av en skara entusiaster, som 1965 bildade Sällskapet Ångbåten. Efter ett intensivt upprustningsarbete gick ångaren redan nästa sommar åter i sina gamla farvatten.

Sedan dess seglar BOHUSLäN varje sommar i de vatten hon en gång byggdes för, moderniserad där sådana krav ställs, men i övrigt återställd i allt väsentligt med maskin och panna i original och salonger nära nog som vid leveransen i maj 1914.

Ångaren BOHUSLäN går reguljära turer under högsommaren och i beställningstrafik under försommar och höst. Sällskapet Ångbåten driver BOHUSLäN utan bidrag från allmänna medel.

Inkomsterna kommer från trafiken och medlemsavgifter. För varje resa behövs 12 - 15 besättningsmedlemmar, vilka alla arbetar frivilligt och helt utan betalning. Vintertid arbetar medlemmar med underhåll och med de restaureringar som ett museifartyg behöver.

Umami, en smaksak

Vi har länge levt med de fyra tydliga grundsmakerna*, men under senare år har alltfler tagit till sig umami som en femte, kompletterande smak.

Många tycker att smaken umami är svår att ringa in - översättningen skulle kunna ge viss vägledning - god/färsk smak.

"Umamismaken är svår att beskriva, men man brukar säga att den är lite buljongaktig och aning salt, att den förstärker smakupplevelsen och ger en lång och rik smak av fyllighet, mildhet och tjockhet..."

Alltsammans började vid det kejserliga universitetet i Tokyo, där man 1908 slog fast att den femte smaken umami var smak av protein.

Umami fungerar också som en förstärkare av andra smaker och finns typiskt i skaldjur, men också i fisk, svampar, ost, sojasås, kött och vissa grönsaker, bland annat i tomater, spenat och selleri.

Nedan ser du ett litet försök att förklara alla de olika faktorer som påverkar vår upplevelse när vi äter och dricker.

Kryddighet, arom/doft, struktur, temperatur, ljud, sällskap, miljö, kultur, tid på dygn, färg och dagsform är exempel på möjliga "förhöjare", sådant som vi kanske inte alltid funderar kring.

En ansats att schematiskt visa vad som påverkar matupplevelsen

*Sött, salt, surt och beskt

Allt kan inte vara digitalt

Principen för kardanknuten tillskrivs italienaren Gerolamo Cardano, medan den här aktuella tillämpningen i Sverige brukar förknippas med Christopher Polhem.

Kardanknut heter Hooke's joint i England, uppkallad efter Robert Hooke som 1676 producerade en fungerande kardanknut.

Polhem lär på sina resor i Europa i början av 1690-talet ha kunnat studera Hookes lösning. Den moderna engelskspråkiga beteckningen är universal joint.

Späckhuggare igen?

En fin vy där flaggan på fotografens båt är en helt central referens för djupet i bilden. 

Notera det turkos fältet tilll höger i bild - en späckhuggare som visar buken?

Nyfikenhet och reflektion

Fyrar och fyrteknik har många paralleller med annan teknisk utveckling. Om man är intresserad av teknik och formgivning så känns det överflödigt att bestämma sig för vad en gräns eventuellt går.

Volvos museum kan överraska, särskilt om man inte varit där på länge.

Det är en fin samling - en resa i tiden, där formgivning, teknik och andra uttryck lätt leder till ytterligare nyfikenhet, reflektion och samtal.

Om man har familj, släkt och vänner kan alla hänga på oavsett ålder och kön.

Brandbilar, typiska miljöer, marin avdelning, traktorer, bussar och chassin med säte och ratt.

En garanterad upplevelse, du behöver inte ens vara motorintresserad eller bilvän.

Museet

Fördelaktiga stävar

Dessa "omvända" förskepp blir allt vanligare, de påminner om u-båtsstävar. Kan idéen vara att låta mötande sjö spola över fartyget istället för den mer klassiska lösningen - att stånga, stöta, trycka tillbaka och klyva vattenmassorna?

Göran D

De tänkte sig att aldrig nå ända fram och var kittlade av den tanken...

Göran Dalhov är konstnären med en master i arkitektur från Chalmers som kanske är mest känd för sina fantastiska landskapsmålningar.

Det finns tex 63 konstverk i Nordiska Akvarellmuseets samlingar.

Göran´s måleri har varit ett återkommande inslag i GP under 30 år och han är nu även representerad i GP-butiken med ett urval av konstverk.

Lindesnes

Lindesnes udde ligger vid Skagerrak cirka 21 km sydväst om huvudorten Vigeland och endast cirka 25 väster om Odden.

På udden finns även den cirka 16 m höga fyren Lindesnes fyrstasjon.

Förvaltningsmässigt ingår området i Lindesnes kommun i Vest-Agder fylke.

Det råder en viss oenighet om huruvida Odden och inte Lindesnes ska betraktas som Norges sydligaste fastlandspunkt, då Lindesnes efter byggandet av Spangereidkanalen även kan betraktas som en ö.

Runt Tjörn

Författaren bjuder på ett redigerat utdrag från "Längs kusten i Bohuslän" för de som intresserar sig särskilt för Tjörn och omgivningarna.

En bra idé är att följa med Längs Tjörn i din smartphone, skriv in adressen langstjorn.se

Eller använd din QR-app och koden nedan så har du alla 60 texter direkt i din hand när ni seglar runt Tjörn.

Längs Tjörn är också StSS skärgårdsguide från start till mål med fakta och skrönor om 60 öar, orter och skär.

Texterna är hämtade ur boken ”Längs kusten i Bohuslän”.

Här redigerade för Tjörn runt av bokens författare Ted Knapp.

Följ med på en fördjupad upplevelse av Tjörn runt!